Avgör slumpen om man vinner?

När man spelar ett spel finns det egentligen bara två chanser: vinna eller förlora. Den som vinner är den som lyckas bäst, är mest skicklig och som spelar sina kort rätt, medan förloraren inte gjorde en lika bra insats. Man kan också säga att slumpen avgjorde vinnaren, eftersom det bara var femtio procents chans. På så sätt kan man också räkna ut hur stor sannorlikhet det är att vinna.

Detta är något man räknar på i skolan, alltså sannolikhetslära. Det klassiska exemplet är att använda sig av en sexsidig tärning och därefter räkna ut hur stor chans det är att just en siffra mellan ett och sex ska komma upp när man kastar tärningen. Slumpen för att vinna respektive förlora blir större ju färre chanser man får. Exempelvis, kastar man en enkrona blir det antingen krona eller klave och gör då femtio procents chans. Kastar man en sexsidig tärning blir det plötsligt bara en sjättedels chans att just en viss specifik sida ska komma upp.

Att lyckas få alla rätt på en lottrad är minimalistiskt, samma sak om man ska satsa pengar på ett roulettebord. Detta för att det finns så pass många nummer att välja på, och att man på en lottrad måste få så många nummer rätt i rad att man inte kan få den chansen alls. Med sannolikhet kan man alltså säga att:

  • Ju färre chanser, nummer, saker etc. man får välja mellan desto större chans är det att man vinner.
  • Bara för att det är stor respektive liten chans att det blir en viss utgång, behöver det inte betyda att det kommer bli så sedan.
  • Ska man satsa pengar på något så gör det utifrån magkänsla men också utifrån den taktiska utgången.

 

Utöva slumpkunskaperna på allvar

I sin vardag kan man hela tiden använda sig av slumpen när man ska ta sig någonstans. Till exempel att man slumpar mellan att gå över en viss gata åt ett visst håll, istället för en motsatt gata. Man kan också se hur stor sannorlikhet det är att man hinner klart sitt arbete i tid så att man kan surfa in på Casinoeuro.com när man kommer hem och spela lite casinospel innan läggdags. På ett sådant ungefärligt sätt kan man säga att ens kunskaper i sannorlikhet kan användas.